Idag har Henrik besprutat mig...

Haha var bara tvungen ;) Ingen romantisk kärlekshistoria blev det heller, som jag hade spelat upp i mitt huvud. Flicka möter pojke under annorlunda omständigheter och blir kär... Dumma Hollywood. Det lät snarare såhär:


-Tycker du att det här är otäckt?
-Jaa, lite...
-Brukar du känns dig svimfärdig?
-Hmm nja. Nä, det tror jag inte (dåligt tillfälle att dra upp min nästan svimning vid navelpiercingen)...
-Okej. Du behöver inte titta på nålen. Det är ingen tävling, man måste inte vara duktig!
-Hmm okeej... (?)
-Då vänder jag mig om så du inte behöver se sprutan. Nu kommer det att stickas. Går det bra? Säg till om det spänner! Går det fortfarande bra? Nu också? Går det bra? Så, då var det klart!



Det är jag och femåringarna. Tänkte nästan fråga om jag kunde få en klubba efteråt, haha!


 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0